Har gråtit i snart ett dygn.....

är superförkyld och febrig som topp liksom.....har ingen ork och är skitnervös att jag inte får tillbaka telefon med alla mina kort.

Har sånt självförakt just nu.....känner mig inte vatten värd och ibland känns det som världen klarar sig bättre utan mig. Speciellt min familj.....

så jävla ledsen.....vill bara skrika.....

Hatar att vara jag idag, igår, hela detta jävla år......hatar 2017.....

Äntligen skulle vi få till en date vi 4 utan kids....

Vi hade trevligt, hade ätit god mat, träffat några av våra vänner vi inte sätt på ett tag och njöt av kvällen...

Vem kunde ana att allt skulle vändas på en minut och bli en marddröm =(

Vi satt på en pub och social som jag är  ville jag ju inte ha telefonen framme. den låg i jackfickan.

När vi ska börja röra oss och jag sätter på mig jackan glider telefon ut fickan....den glider ner på bänken där jag sitter och ner i ett litet hål perfekt anpassat för just min mobil att ramla ner där.

Tillsammans med mitt bankomatkort, leg och busskort.

JAG FÅR PANIK men tänker att denna möbel på något vis måste gå att flytta. 

Men med min otur så var svaret NEJ!!

Det var här allt började.

klåpord och nedvärderande meningar under hela promenaden mot tåget.....tårarna spruta och jag kände mig som en jävla idiot.

jag skämdes inför våra vänner vi var med men kunde inte dölja hur ledsen och uppgiven jag var över min klantighet.

Har aldrig känt mig så liten som igår....

Så totalt handfallen utan mobilen och bankomatkort och sl kort. Kan ju inte göra nåt.

har nu lärt mig en stor läxa!!

Kommer aldrig ha bankomatkort med telefonen igen. Eller ha telefon i en ficka utan dragkedja.

Skulle kontakta ägaren imorn måndag då han måste ringa sin snickare i malmö för att få fram min telefon. För mig låter det galet och tycker att det borde gå lösa ändå men hoppas på positivt svar imorn.

Är så ledsen. Har gråtit i snart ett dygn. Magen är helt paj!

Har ingen aptit och dessutom feber och dyngförkyld på detta!!!

Vet på riktigt inte vart jag ska ta vägen.....

Jag är så ledsen......inte ens i en sån här situation kan min man vara på min sida och försöka hjälpa.

Utan han passar på att trycka ner mig i skorna ännu mera.

Liksom passa på att tala om vilken värdelös person jag är som inte ens lyckas ha koll på min telefon.

Gapar och skriker på mig inför våra vänner inför hela stan.......

Varför händer detta mig?

Idag ville jag inte vakna.

ALLS

Vill inte finnas i denna onda värld........

Idag värker hjärtat väldigt mycket......

Jag är så ledsen