Alla inlägg under maj 2018

Av Sandra Bertlind - Söndag 27 maj 21:34

Känner mig missförstådd, bortglömd och ledsen!

Ibland gör du mig så illa.
Jag gör allt för dig/er trots att jag själv når skit
Men inte ens då kan du bära mig och ge mig stöttning
Inte ens en liten lapp eller en extra kram
Jag orkar inte mer
Orkar inte höra hur andra blir uppskattade och ompysslade och har det bra

Pallar inte just nu......Vill bara försvinna.

Tack till dig på min dag!
Tomt tomt tomt inte ens ett jävla grattis.....

Godnatt hoppas nästa vecka ger mig energi

ANNONS
Av Sandra Bertlind - Söndag 20 maj 21:01

Vill inte att det ska bli natt.
Vill inte somna.
Inatt drunknade jag i en pool på mitt jobb med en glasskiva över poolen som någon lagt dit när jag dök och när jag blickar upp står alla arbetskollegor på andra sidan glaset och rör inte en fena för att hjälpa.
Jag drunknade i skam.
Valnade med tårar av floder och dyngförskyld.
Jag orkar inte mer.
Folk kräver mitt stöd.
Folk krräver min uppmärksamhet
Folk kräver min generositet
Folk kräver min tillit
Folk kräver mina bra sidor
Men när jag skriker efter tröst ekar det nästan tomt eller så får jag oförstående nonchalanta trista kommentarer.
Vem ger er rätten??
Jag är alltid god!
Synd att det utnyttjas på fel sätt
.............
Illamående och ledsen är jag nu trots en fin dag med de bästa.
För imorgon är det måndag och tillbaka till ångest och prestation.
Godnatt

ANNONS
Av Sandra Bertlind - Måndag 7 maj 21:18

Det är tufft.
Det går bra en stund.
Imorn är det premiär.
Jobb två timmar.
Extrem huvudvärk.
Nervositet deluxe.
Ganska lättirriterad idag.
Imorn när jag vaknar hoppas jag på all energi i världen.
Jag är rädd.
Rädd för vad jag möter.
Rädd att skrämma barnen om jag inte kan kontrollera känslor.
Rädd för vad jag ska känna när jag kramar alla.
Vill jag Kramas?
Jag brukade kramas.....
En timme i taget....
Vill inte sova


.........
Kan nog inte sova



Godnatt

Av Sandra Bertlind - Tisdag 1 maj 06:22

Kämpar varje dag med att försöka säga NEJ!
Att det ska vara så himla svårt?! Fattar verkligen inte.
Eller så är det faktiskt så att vissa bara har så svårt att ta att jag inte klarar av vissa saker just nu och tjatar hål i huvudet på mig bara för att de kan.
Igår ville jag verkligen inte.
Hela dagen hade varit tung, kämpig jag brottades med trötthet och kände mig ängslig.
Hörde tjat från förmiddag tills jag gav med mig åtta timmar senare.
Alltså HELA dagen.
Ville bara ligga i soffan.
Gjorde det mest för att en av mina söner skulle med. För hans skull!
Ville inte vara den där tråkiga mamman.
Paniken växte när en av Mona bästa kompisar som jag tackat nej till för att jag kan dök upp med sin familj och undrade om jag mådde bättre för kvällen???
Nej ville bara grina och säga FÖRLÅT MEN BLEV TVINGAD!!!!
Inga sura miner och jag tror hon förstod ändå.
Men att möte arbetskollegor och halva min stuga av föräldrar var jobbigt.
Hjärtat rusa och ville bara springa där ifrån.
Förrsökte hålla lugn.
Var sammanbiten och frös. Skakade som ett asplöv och det ända jag kunde tänka på va när jag skulle hem.
Sockervaddskön var oändligt långsam.
Så jobbigt.
Väl hemma bröt jag liksom ihop.
Av utmattning.
Kunde inte sova.
Satte på en film.
Fattade inte vad jag tittade på.
Försökte gå sova.
Frös som bara den....
Vaknade av svettiga drömmar och här sitter jag nu......
Klarar inte av nätterna.
Fotti hann inte ens åka och jobba innan jag var uppe.
Gjorde en kopp te 5.20 och satte mig i soffan.
Här sitter jag nu och mår skit över min gårdag som redan är över.
Alla människor jag träffa igår kommer säkerligen glömma alla de mötte igår inkl. Mig.
Men jag kommer ihåg alla.....
Vill bara grina.......
Jag övar och övar på mitt NEJ men inser att vissa ändå inte accepterar det =(
En dag kanske.....
Vet inte vad som händer med min kropp just nu men tanken på allt som rör sig utanför dessa dörrar är ÅNGEST.
Känner mig inte "duktig" av att klara av att handla, tvätta, ddammsuga, träffa en vän.
Gör det för att ALLA runt mig tycker att jag bara inte kan ligga i soffan och självdö.
Hatar när jag blir påtvingad saker jag inte vill.
Så jobbigt och tungt för mig.
Ja ja nu har jag fått gnälla.
Kram på er

Sliten mamma

Förra årets Majbrasa med pappa Henke som är en pappaängel nu <3
Vi saknar dig Henke

I år var skaran betydligt mindre!

Gjorde allt för er barnen

Ett försök till film och avkoppling
Gick sådär

Idag är en ny dag....
Ser jag inte fram emot.

Sliten.....Vill bara vända ut och in på kroppen.
De kliar och ångesten växer i mig av alla krav......
En annan dag kanske du kan förstå mig.....
En annan dag

Presentation


Försöker se det goda i alla människor! Ger hellre all kärlek jag har till min omgivning än att leva med tanken om ett kärlekslöst liv!

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ dorisdockan med Blogkeen
Följ dorisdockan med Bloglovin'

Gästbok!


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se