Glad att jag vågade öppna mig.....
Nu väntar ett mirakel!
Klarar inte detta ensam.
Vissa väljer att lyssna andra vänder ryggen till och kommer tillbaka när jag mår bra.
Mitt liv som Sandra den snälla!
Just idag......
Ser jag inte ljuset.

Alla tror hela tiden att jag är så stark att jag minsann inte kan hamna i en depression.
Problemet är att jag mår så fruktansvärt dåligt just nu och även fast jag uttrycker att det är riktigt illa just nu lyssnar ingen.
Äh du är bara trött för de är april eller du är bara sliten just nu det går över.....
Sliten är bara förnamnet.....orkeslös, ledsen, uppgiven ett jobb som tar total kål på mig men jag är bara trött nu.
När jag säger att jag inte mår bra....
När jag äntligen liksom vågar öppna mig och försöka ta hjälp blundar alla och vänder ryggen till.
Tack!
Jag ska finnas och stötta runt om mig men när jag en gång varannat år behöver hjälp finns vem????
Detta vet jag inte om jag kan ta mig ur.
Tiden får utvisa.
Hemma dag två och vabbar.
Det ända jag vill är att sova.
Inte ens klätt på mig idag =(
Inte likt mig.
Vill bara somna och skita i allt.
Försöker ladda batteri med lite sol på balkongen tills de andra två kommer hem.
Riktigt slut......