Det är sjukt tufft och vet ärligt inte vilket ben jag ska stå på.
Oroliga nätter och väldigt litet intag av mat som resulterar i utkomst snabbt efteråt.
Oroliga klumpen i magen och dåligt samvete över omgivning för min frånvaro......
Går sönder inombords och inser att jag mår absolut bäst av att tillfredsställa alla andra än mig själv.
Är min omgivning glad blir jag glad. Även om det ibland utnyttjas flitigt och bekostar mig lidande i slutändan är det ändå det bästa.
Vill finnas för alla men vill radera mig själv från mig själv.
Självförakt är förnamnet just nu!
Vet faktiskt inte varför........
Besvikelsen över hur jag tänker ibland och agerar precis tvärtom gör mig galen....
Någon sa en gång till mig att:
Sandra, allt du går igenom i livet ska du lära dig något av.....
Em.....okej.......
Detta har lärt mig att om jag inte tar hand om mig själv kan jag absolut inte ta hand om andra.....
Ja är man smart så fattar väl vem som helst detta men jag har alltid gjort precis tvärtom.
Trott att jag kan leva genom andras lycka istället.

Nu äntligen helg och jag ska försöka hämta energi.
Har haft 3 riktigt tunga dagar där precis allt varit svart.
När jag hamnar där vill jag vara själv.
Vill inte se, vill inte höra, vill inte finnas. Fungerar inte alls.

Ska försöka ta mig i kragen fast lusten vill vara kvar i det svarta.
Började morgonen med att försöka fräscha till mig!
Trevlig helg alla fina
Ni är så viktiga men glöm inte er själva!!