Jaha, måndag morgon o här står ja på perrongen.
Efter tre veckor hemma känns det tungt att gå jobba.
O då är det inte för att ja tycker jobbbet i sig är jobbigt. .....
Tänk va mkt man fruktar i sitt liv o som man är rädd för.
Ni undrar säkert vad ja är rädd för, ja skulle nog uttrycka de att vara rädd för sina egna känslor o hur man reagerar när man träffar någon man sårat......
För sån är tydligen ja! Eller inte medvetet, kan väl hända alla men trodde inte ja va sån.
Den här dagen blir lång trots att ja slutar tre o ska hämta barnen på dagis!
Behöver alla lyckosparkar ja kan få idag.....
Ni andra trevlig måndag ? Dorisdockan